Den här webbplatsen använder cookies för att kartlägga hur våra besökare använder webbplatsen och för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du användandet av cookies. Information om cookies

Okej

Svår astma ska inte hindra dig i ditt liv

Patienter med svår astma har ofta ökande symtom och akuta försämringsperioder då vanlig astmabehandling inte räcker till. Det ska inte hindra dig som drabbats att kunna må bättre. Många med astma mår inte så bra som de skulle kunna göra med rätt behandling.

När kan jag misstänka om min astma har övergått till svår astma?

Ett tecken på svår astma är att den vanliga astmabehandlingen med till exempel inhalatorer inte kontrollerar astman på ett tillfredställande sätt. En astmabehandling ska förbättra symtom och minska astmarelaterade begränsningar i din vardag. Om du inte upplever att behandlingen gör det bör du ta upp det med din behandlande läkare. Ett utredande blodprov kan i många fall avgöra om du lider av astma och i sådant fall vilken astma du har. Detta blodprov kan ge en eventuell vidare remittering till en specialistmottagning för svår astma.

En vanlig orsak till att man inte får sin astma behandlad är att man inte vet att det är en svår astmatyp man har. Det är inte ovanligt att astmapatienter – som ofta är underbehandlade – blir ”vana” vid sina symtom och besvärar sig inte med att göra något åt dem. Man tror kanske felaktigt att bristande ork beror på dålig kondition och att det därmed inte går att göra något åt det. Det är fel. Astma finns i olika former och det är viktigt att du får en tydlig utredning av vilken astma du har, så att rätt behandling kan sättas in.

Skillnaden mellan okontrollerad astma och svår astma

Svår astma är precis som det låter – en förvärrad form av astma, där symtomen kommer ofta, mer akut och där astman är mer svårbehandlad. En grundbehandling med höga nivåer av inhalationsläkemedel samt ett till behandlande preparat är en vanlig läkemedelsbehandling av dessa patienter. Den här formen av astma bör alltid behandlas på allergimottagning. Om du är under astmabehandling men inte blir bättre, sök då mer hjälp.

En okontrollerad astma är en astma som man inte har fått kontroll över. Det kan upplevas som att astman hindrar dig från att ta del av dina vardagliga aktiviteter. Det kan bero på olika saker: att du inte använder läkemedlen du fått på ett korrekt sätt eller i för små doser, att yttre faktorer såsom kyla, pollenperiod eller irriterande ämnen sätter fart på astman eller att du behöver pröva ett annat läkemedel. Din läkare eller sköterska kan rekommendera en åtgärdsplan för att hjälpa dig att få bättre kontroll över din astma. En välkontrollerad astma bidrar till att du ska kunna leva ett normalt och aktivt liv utan astmarelaterade begränsningar.

En form av svår astma är eosinofil astma. Det är en svårbehandlad form av astma där inhalatorerna inte alltid räcker till och återkommande kurer med kortisontabletter blir nödvändig. Vid eosinofil astma produceras för mycket av en sorts vita blodkroppar (eosinofiler), och de har en toxisk, skadlig effekt på kroppen.

Kunskap är makt. Ju mer du vet om vad astma är och vad du är känslig för, och ju mer du vet om och förstår hur dina läkemedel fungerar, desto större är sannolikheten att du kan uppnå full kontroll över astman.

Astmakontrolltest (ACT) kan visa om astman är välkontrollerad eller inte. En okontrollerad astma kan kraftigt påverka din hälsa. Alla patienter som har fått en inhalationssteroid ordinerad ska kontrolleras regelbundet med ACT-testet och spirometri.

Din astma är inte välkontrollerad om du till exempel vaknar på natten eller tidigt på morgonen på grund av astma eller om du behöver ta ”vid-behovs-läkemedel” oftare än två gånger i veckan på grund av astmasymtom.

Symtom vid astma

Astma är ökad känslighet i luftvägarna. Denna ökade känslighet, som kallas bronkiell hyperreaktivitet, orsakas av inflammation och irritation i slemhinnor i luftrören. Inflammationen orsakar hosta och sammandragning av luftrören (bronkkonstriktion, obstruktion) som i kombination med ökad produktion av slem resulterar i försämrat luftflöde och tyngre andning. Hosta, väsande/pipande andning och tung andhämtning är typiska tecken som kan förekomma ensamma eller tillsammans.

Astmasymtomen varierar över tid. Symtomens omfattning varierar beroende på hur mycket man exponeras för de ämnen som man är känslig för och vilka ämnen man exponeras för. Luftvägsinfektioner (vanliga förkylningar), kall luft, irriterande ämnen, rök och fysisk aktivitet kan också förvärra astma. Astmasymtom kan vara lindriga men kan också vara allvarliga och i sällsynta fall livshotande. De flesta med astma har lindriga till måttliga symtom och har aldrig haft ett allvarligt astmaanfall med både tung andning, hosta och svår andfåddhet.

Hur du får hjälp med din astma

Mycket har hänt på behandlingsområdet för astma. Idag är behandlingarna mer preciserade utifrån individuella behov baserat på vilken typ av astma man har och vad som triggar astman. De skräddarsydda behandlingarna är mer flexibla för att hantera de olika variationerna i sjukdomen. För att följa astmans variation och hålla den under kontroll bör varje astmapatient få en skriftlig behandlingsplan, där det tydligt står vad man ska göra vid försämringsperioder.

Om man som patient trots behandling inte känner någon förbättring av sina symtom och har en dålig livskvalitet ska man be sin primärvårdsläkare om att ta ett utredande blodprov för att avgöra om du lider av astma och i sådant fall vilken astma du har. Detta blodprov kan ge en eventuell vidare remittering till en specialistmottagning för svår astma.

Målet är att vården ska kunna identifiera varje specifik typ av astmainflammation och rikta rätt behandling mot varje patient. Blodprovet är enkelt och mäter nivåer av en sorts vita blodkroppar, eosinofiler, som kan vara ett tecken på att man har en form av svår astma, som kräver mer specialiserad vård. Många med astma mår inte så bra som de skulle kunna göra med rätt behandling.

Om du inte redan är under vård hos primärvården så börja där. Ta kontakt med din husläkare. Om du upplever att det är svårt att få en remiss till vidare utredning för eventuell svår astma så kan du skriva en egenremiss, en så kallad egen vårdbegäran. Du som patient har rätt att söka öppenvård i hela landet i de regioner som använder sig av egen vårdbegäran. Beskriv dina besvär, vilka vårdvägar du försökt få hjälp via och vilka mediciner du provat. Skriv tydligt och utförligt, ta gärna hjälp av Astmakontrolltest (ACT) på denna webbplats för att samla information, och hitta kontaktuppgifter till specialistmottagningen du vill ta kontakt med. Din egen vårdbegäran bedöms på samma sätt som remiss från en läkare. Hos vissa regioner kan du också söka egen vårdbegäran via 1177s e-tjänst i inloggat läge.

Astmakontrolltest (ACT)

Astmakontrolltest (ACT) är ett verktyg som används av hälso- och sjukvården världen över och som har testats vetenskapligt med hundratals personer med astma. Testet är ett sätt att hjälpa dig och din vårdgivare att bedöma om dina astmasymtom behandlas rätt. Baserat på poängen kan din läkare hjälpa dig att vidta rätt åtgärder för att behandla din astma på ett bättre sätt.

Gå vidare till testet

Behandling vid astma

Målet med astmabehandling är att undanröja symtomen så att det går att leva ett normalt och aktivt liv utan astmarelaterade begränsningar. Astma är i de flesta fall en livslång sjukdom. Den ökade luftvägskänsligheten vid astma kan minska, men den kommer inte försvinna. Idag finns det dock läkemedel som gör att man kan slippa symtomen, om man använder läkemedlen som man ska.

Man brukar prata om en behandlingstrappa vid astmabehandling. Vilket steg man ska vara på beror på vilken slags astma du har, en lindrig form eller en mer svårbehandlad form. Stegen kan också kompletteras med tillägg under perioder när astman förvärras.

Basbehandling/Underhållsbehandling och vid behovs-behandling: Utgörs av läkemedel som man andas in, så kallade inhalatorer, eller tabletter. Basbehandlingen ska användas dagligen för att förebygga symtom. Det underlättar också om du har kunskap om din astma och vad som förvärrar astman samt följer den ordinerade dosen.

Du kan också få kortverkande inhalationsläkemedel som snabbt minskar astmabesvären. Används när man får symtom eller ska göra något som kan orsaka symtom, t.ex. motionera. Det är alltså läkemedel du tar vid behov.

Tilläggsbehandling: Man kan få tillfällig tilläggsbehandling i form av kortisontabletter om astman förvärras och basbehandlingen inte räcker till. Man tar tabletterna endast som en kortvarig kur då kortison inte passar väl för långtidsbruk.

Svårbehandlad astma: Behandlingen består av injektionsläkemedel eller biologiska läkemedel i injektionsform. Dessa mediciner används efter särskild utredning till vissa patientgrupper med svår astma när standardbehandling inte räcker till. Behandlingen startar på specialistmottagningar. Möjlighet till hemadministrering finns hos de flesta biologiska alternativen så att du kan ta sprutorna hemma i lugn och ro.

I många fall med astma finns det allergier kopplade till besvären. Det kan hjälpa att behandla allergierna med sprayer, tabletter, ögondroppar eller vacciner i svåra fall. Var medveten om dina triggers för astma och följ ordinationen av läkemedel för att hålla astman under kontroll.

Frågor och svar

Varför blir inte min astma bättre?

Astma går inte att bota, men du kan få behandling för att inte begränsas av din astma. Behandlingen har som mål att undanröja symtomen så att det går att leva ett normalt och aktivt liv. Om du är under astmabehandling men inte blir bättre, sök då mer hjälp. Du kanske behöver se över hur du använder dina läkemedel eller ha annan medicin.

Hur söker jag hjälp för min astma?

Börja med att kontakta din husläkare eller vårdcentral för att börja en astmabehandling. Om du behöver mer specialiserad astmavård bör du få en remiss. Om du upplever det svårt att få en remiss vidare till en specialistmottagning så kan du skriva en egenremiss, en så kallad vårdbegäran, till den mottagning du önskar komma till.

Om man inte får tillräcklig hjälp av sina inhalations läkemedel för astma, finns någon annan behandling?

Om man inte har tillräcklig effekt kan din läkare utvärdera och se om teknik och följsamhet behöver justeras eller om du behöver hjälp av en specialist som kan utreda om ytterligare utredning av din astma behövs medicinsk hjälp behövs. En sån utredning kan leda till att man behöver få biologisk behandling i form av injektioner.

Varför varierar min astma? Ibland är det bra och ibland blir det värre

Astmasymtomen varierar över tid. Symtomens omfattning varierar beroende på hur mycket man exponeras för de ämnen som man är känslig för och vilka ämnen man exponeras för.

Får alla astmapatienter samma behandling?

Nej. Det beror på vilken slags astma du har, vad som orsakar den, hur ofta du får besvär och hur kraftiga och långa akuta besvär du får. En liten andel av alla astmapatienter har svår astma som kräver behandling på specialistmottagning.